Vadstena-Akademiens ursprungliga logotype skapades 1972 av Astrid Lande. Förlagan, målad i guld på Vadstena Gamla Teaters blå ridå av en okänd konstnär, föreställer Bellman som Bacchus. Arkiv Ny logotype 2004, skapad av designbyrån Hera

Sökguide | Sök | Lista alla

Föreställning
Originaltitel Palandrana Vecchia Vedova e Zamberlucco Giovine dà Bravo
Verk/Svensk titel Palandrana e Zamberlucco
Samlande föreställningsnamn Barocka upptåg
Tonsättare Scarlatti, Alessandro
Kompositionsår 1716
Intern anmärkning Edition Anders Wiklund
Kort verkbeskrivning (sk "nötskal") Komiska mellanspel, s.k. intermezzi, skrevs för att locka fram ett befriande skratt mitt i de stora högtravande italienska operorna under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal, gör att man kan förstå grunden för opera buffan. Så småningom blev dessa mellanspel självständiga korta pjäser, liksom de två som spelades i Vadstena under samlingsnamnet Barocka upptåg, som hör till den tidens mest spelade intermezzi. (VA 1986) A.Scarlatti: Palandrana e Zamberlucco (1716) Palandrana, 66, är änka sedan tre dagar, men oj, vad det brinner i fläsket! Slyngeln Zamberlucco fjäskar för henne på väg att anhålla om dotterns hand och innan han nått sin tvivelaktiga framgång har det kostat honom mer än skjortan...
Presscitat ”Vadstena-ensemblen har verkligen slagit sig i backen på att göra rolig teater av de här båda drygt halvtimmeslånga mellanspelen, inklusive recitativen. Många av regissören Per-Erik Öhrns skämt bygger på överraskningar, som inte bör avslöjas; det räcker med att påpeka att premiärpubliken skrattade gott och länge, särskilt åt de båda damernas utsvävningar i gerontologin. Linnéa Sallay gjorde huskorset Serpilla: en liten amper, kyskt svartklädd kvinna, stel i ryggen som en eldgaffel och vädrande som en råtta när det luktade skumt om mannens undanflykter. Och Angela Rotondos minst sagt bedagade änka Palandrana var en triumf för maskören, hon såg ut som om hon gjort ansiktslyftningarna åt fel håll.” Carl-Gunnar Åhlén, SvD 4 augusti 1986

”En rolig, lekfull föreställning där de medverkande med ett härligt spelhumör och engagemang skickligt drev med det stora tragiska dramats spelstil genom att plocka fram sångarnas och åskådarnas lust för komiskt överdrivna känslor och rörelser… Musiken av Orlandini är mycket lättillgänglig och enkel i sin konstruktion.” Gunnar Hoffsten, Östgöta Correspondenten 4 augusti 1986
Audio exempelutdrag Cd-boxen "Vadstena-Academy - forty summers of opera"; CD 2:12 Slutduett + CD 2:13 Slutduett
Anmärkning DEN KOMISKA OPERANS UTVECKLING Det är genom att ta fram de komiska mellanspel, s.k. intermezzi, som skrevs för att locka fram ett befriande skratt mitt i de stora högtravande italienska operorna under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal, som man kan förstå grunden för opera buffan. Så småningom blev dessa mellanspel självständiga korta pjäser, liksom de två som spelades i Vadstena under samlingsnamnet Barocka upptåg, som hör till den tidens mest spelade intermezzi. (VA 1986) G. Orlandini: Serpilla e Bacocco (1719), det andra verket, är förmodligen det mest spelade musikteaterverket under hela 1700-talet! Det ledde fram till den florentinska operakomedin, en musikteaterform som kanske är den viktigaste länken mellan commedia dell'arte, intermezzo och opera buffa. V A har även presenterat fyra intermezzi av N. Jomelli, en tonsättare som komponerade inom de flesta musikaliska genrer (något som var ovanligt då) och som, av sin samtid, ansågs vara sin tids störste tonsättare, citerad av alla, från Gluck, som han var årsbarn med, till Mozart. De intermezzi som V A spelat står i rak linje till Cimarosas mästerliga buffor från den senare delen av 1700-talet.
Innehåll A91:1 original (-86). A91:3 kopia.
Partitur A91:1-2, A91:8
Originalmanuskript fotokopia A91:3
Status på materialet Mycket god kvalitet.
Anmärkning Mycket god kvalitet.
Tillgangligt material i notarkivet Tillgängligt material: Partitur. Orig.manuskript (kopia).
I Vadstena år 1986
Rollista
Angela Rotondo        mezzosopran         Palandrana
David AlerbarytonZamberlucco
Musikalisk instudering Anders Öhrwall
Regissör Per-Erik Öhrn, Dramaturg och medregissör Vanda Monaco Westerståhl
Kostymdesign Robin Karlsson, Assistent Marianne Petersson
Mask Robin Karlsson, Assistent Marianne Petersson
Peruk Robin Karlsson, Assistent Marianne Petersson
Ljussättare Michael Joyce
Inspicient/Scenmästare Tom Jokinen
Rekvisitör Thomas H. Eriksson, Camilla Petrini
Konstnärlig ledare Per-Erik Öhrn
-- Johan Andersson, Ulrika Andersson, Niklas Dahlström, Per Felixon, Gunnar Lande, Terese Lindström, Anna Niklason, Repetitör Bo Johansson, Nanette Nowels Stenholm
Signum (/Mgt)